Från att överleva till att leva!

Jag har kämpat i många år med dålig mage, värk i kroppen och de senaste 15 åren har jag även haft svåra sömnproblem. Förutom alla typer av behandlingar har jag även testat att lägga om kosten, men utan något långvarigt bra resultat. Ett tag kunde jag i stort sett inte äta någonting. Jag kände mig låg och nedstämd och hade börjat tro att det var så här det skulle vara resten av livet. Min mens slutade komma redan när jag var strax över 40 år, därför har jag haft svårt att accepterar att det skulle ha med klimakteriet att göra, vilket det flesta jag sökte hjälp hos påstod.

I våras när vi skulle boka en kort semester tripp, fick jag nog. Jag förstörde verkligen vår resa innan den ens hann börja. Jag var full av ångest och oro över sömnen, maten och magen. Jag vet inte varför, men jag började googla på hälsohem och fick då träff på Mistelgården. Jag mailade och förklarade mina problem. Det ledde till min första kontakt med Annette. Efter ett par samtal hade jag en bokad hälsovecka på Mistelgården vilket visade sig skulle bli det bästa val jag gjort.

Förväntansfull anlände jag till Mistelgården.
Jag, som alla andra, fick ett rum utan fungerande TV. Vad ska jag göra då på kvällarna? Jag insåg senare att det var skönt utan. Kvällarna bestod istället av promenader, läsa böcker och samtal med övriga gäster.
Dagarna var uppbokade med fantastiskt god, färgglad, vegetarisk mat, drinkar, behandlingar, tarmsköljningar, samtal, yoga, meditation och föreläsningar. Däremellan, om man orkade, blev det promenader i de vackra omgivningarna.

De första dagarna var energinivån bland gästerna inte vidare hög pga. av all avgiftning. De problem vi drogs med blev istället värre.

Efter ett par dagar började en förändring komma smygande. Det första jag reagerade på var att maten blev godare, den smakade mer. Jag kände mig gladare och mer energifull, trots att sömnen inte var bättre.
Idag har det gått 1 månad sen jag satte min fot på, det vackert belägna, Ravlunda Bränneri strax utanför Kivik. Att under åtta dagar bara kunna slappna av i dessa trygga händer och få all den omvårdnad och hjälp som Mistelgården ger var en enorm lyx. Jag känner sådan värme och tacksamhet när jag tänker tillbaka på det.

Den maten som Rebecca i köket bjöd på gav smakupplevelser som jag inte har haft förut. Vi fick även lära oss hur viktigt det är att tugga, tugga och tugga maten. Numera slänger jag inte i mig maten.
Det inte helt lätt att följa alla dessa råd på hemmaplan. Direkt efter hemkomsten var det snurrigt i huvudet med mat, drinkar och bukar med hälsokost. Nu har det som sagt gått ett tag och rutinerna börjar sätta sig. Idag äter jag mat som läker, ger energi och gör min kropp basisk.

Jag känner så starkt för Mistelgården, jag vill att alla ska förstå hur bra det är, men jag upplever att det är svårt att nå fram. Många ser läkning med mat fortarande som hokus pokus, då inser man hur långt ifrån varandra man står.  Denna kunskap är något som borde ingå i skolan, det skulle bespara många mässiskors lidanden.
Det finns många vänner och bekanta som jag önskar hade möjlighet att åka till Mistelgården, som jag är säker på skulle få hjälp. Att få hjälp av och ta del av Anettes och hennes medhjälpares kunskap och medmänsklighet är ett privilegium. Jag hoppas att jag har möjlighet att få komma tillbaka.

Idag när min sambo frågar om jag har sovit, kan jag svara JAG HAR SOVIT GOTT, sådan lycka!!!

TACK MISTELGÅRDEN!!!

/Yvonne

Comments are closed